Skolan

Hej på er.
Skolan har börjat och pågått ett tag. Tre av mina söner har börjat ny skola och detta har inte varit helt lätt. Speciellt för James. Ny skola, stor klass och inte rätt stöd. Jag trodde ändå att han skulle få det bra i den nya skolan men det verkar som om att det är dags att skapa krig även här.
När man följer vad politikerna har att säga om hur dom tycker skolan ska vara uppbyggd får man ju hjärtstillestånd och förstår att dom inte har haft större svårigheter i skolan. Alla ska bara anpassa sig. Men om man inte kan anpassa sig? Vad händer då? Jo, man hamnar utanför och orkar inte. Man får ångest för att ens gå upp på morgonen. Vad är det som är sååå svårt att förstå! En bättre anpassningsbar skola och fler glada barn som vill och faktiskt tycker att det är roligt i skolan och att få lära sig nya saker. Det känns lite som att vi hamnat tillbaka i tiden där man ansåg att man var "obildbar" och inte ville slänga varken tid eller pengar på dessa barn. Trodde ju att vi kommit längre i utvecklingen än så!
Min son ligger precis ovanför gränsen till särskola, och detta innebär att han INTE har rätt till särskola men heller inte klarar av vanlig skolgång. Han hamnar mellan stolarna vilket är såå orättvist!

Jag blir så ARG men det känns inte heller att man kan göra någonting åt det. Dom lyssnar inte! Men många blir starka. Jag kommer fortsätta skrika högt och jag hoppas ni gör detsamma!

Kram Therese

3 okt 2013

Comments powered by Disqus